|
Forskning -
I huvudet på en släktforskare
|
 |
”Kött på benen” – ett vanligt förekommande uttryck i släktforskarkretsar.
Med detta menas uppgifter utöver basfakta – ffa födelse, vigsel och död - som gör att man kommer anorna närmare in på livet.
Den källa som tidigt i min släktforskning gav mig dessa uppgifter var – domstolsarkivet. Och så har det varit sedan dess.
|
|
|
Läs mer...
|
|
|
Forskning -
I huvudet på en släktforskare
|
|
Februari och mars. Årsmötenas förlovade tid. Då föreningarna runt om i landet samlas för att göra bokslut över året som gått och dra upp riktlinjerna för kommande verksamhetsår. En hektisk tid för de aktiva. Som av intresse och idealitet har åtagit sig uppdrag. Vad skulle hända med Sverige om de ideella krafterna försvann? Tänk t ex på alla föräldrar som ställer upp i ur och skur för idrottsklubben och skjutsar sina barn till allehanda fritidsaktiviteter på kvällar och helger. Utan ideella insatser skulle samhället kollapsa!
Att göra något av idealitet och tillhöra någon förening är utmärkande inslag i vårt samhällsliv. Även om det kan vara si och så med idealiteten eftersom arvoden utgår i allt större utsträckning, är det fortfarande viktigt för de flesta svenskar att utan egen vinning hjälpa till, där vi kan. Säg den svensk som inte är med i någon förening!
|
|
Mer om idealitet
|
|
Forskning -
I huvudet på en släktforskare
|
 |
Det ljuder inte längre från hammarslagen i Bergslagen. Gruvdriften har i stort sett upphört. Den beryktade bruksdöden gick som en farsot sedan brytning av malm kunde ske i dagbrott i andra delar av världen. I landskapet finns bara spåren kvar; gruvhål, slaggsten och byggnadsruiner som minner om den verksamhet som lade grunden för Sveriges stormaktstid. Men andra spår finns också – för den som söker. |
|
|
Läs mer...
|
|
Forskning -
I huvudet på en släktforskare
|
Direktuppkoppling till arkiven har sina fördelar, helt klart. Det är enkelt, tidsbesparande och ekonomiskt.
Men det som genom åren har gett mig den allra största tillfredsställelsen är ändå rent fysiska besök på arkiven.
Och för mig, som för de flesta andra släktforskare, har det varit främst Statens Arkiv; Landsarkivet, Krigsarkivet och Riksarkivet som gästats.
Landsarkivet i Uppsala var det arkiv – förutom Stadsarkivet – som jag först besökte. För de förvarar framför allt kyrkoarkivalier, vilka är de källor vi först kommer i kontakt med som släktforskare. Ibland, särskilt innan Arkiv Digitals tillkomst, behövde man understundom besöka arkivet för att läsa uppteckningarna i original. Dessutom finns det i kyrkoarkivet andra intressanta källserier som vare sig är filmade eller ännu mindre digitaliserade.
|
|
Läs mer...
|
|
Forskning -
I huvudet på en släktforskare
|
 Utvecklingen går onekligen framåt.
Från att veva film och låna mikrofiche bedrivs släktforskningen idag i stor utsträckning via dator och Internet.
Med hjälp av allehanda databaser på CD/DVD – framför allt producerade av Sveriges Släktforskarförbund - och abonnemang på olika Internettjänster hos ett mindre men ökande antal aktörer på marknaden, kan man idag sitta hemma och på ett smidigt sätt utforska sin släkt.
Med bredbandsuppkoppling finns egentligen ingen anledning att besöka arkiven. Arkivalierna slipper att bli tummade på samtidigt som de ändå är tillgängliga, vilket är en utveckling helt i linje med arkivens och släktforskarnas intressen. Det spar dessutom tid och pengar för den enskilde.
|
|
Läs mer...
|
|
|
|
|
|
|
Sida 1 av 2 |