|
1810 -
1810 års riksdag
|
 |
Vi firar 200-årsminnet av tronföljarvalet 1810 med ett jippo då vi inbjuder alla ättlingar till de riksdagsmän, adel, präster, borgare och bönder från hela Sverige, som kom till Örebro och valde Bernadotte att ställa upp för ett gruppfoto.
Vi har lagt ut namnen på alla dessa riksdagsmän: adeln, prästerna, borgarna och bönderna på vår hemsida, så att alla kan pröva om de har någon av dem bland sina rötter. |
|
|
Läs mer...
|
|
|
1810 -
1810 års riksdag
|
 |
Är en utställning som är gjord av Örebro stadsarkiv och bygger på dokument från stadsarkivet, Uppsala landsarkiv och Riksarkivet. Utställningen visar örebroarna som levde här i staden under den urtima riksdagen 1810 – de fattiga, de rika, födslar och dödsfall, skolbarn, husdjur, yrken, kläder, vanliga förnamn, med mera.
|
|
|
Läs mer...
|
|
1810 -
1810 års riksdag
|
|
|
Denna artikel är publicerad med tillstånd av Herman Lindqvist och tidningen Populär Historia.
I sommar är det 200 år sedan den franske marskalken Jean Bernadotte valdes till svensk tronföljare. Åtta år senare blev han kung Karl XIV Johan och sedan dess har släkten suttit på Sveriges tron. Men vem var han egentligen? Herman Lindqvist tecknar här hans porträtt, bland annat med hjälp av fynd i Bernadotteska familjearkivet.
|
 |
| Litografi av Routte på Karl XIV Johan |
|
Herman Lindqvist |
|
|
Läs mer...
|
|
1810 -
1810 års riksdag
|
 |
Vid släktforskardagarna 28-29 augusti 2010 kommer temat att bli 200-årsminnet av riksdagen 1810 då adel, präster, borgare och bönder från hela Sverige kom till Örebro för att välja tronföljare. Här ger Erland Bohlin från ledningsgruppen för SFD 2010 en historisk bakgrund.
|
|
|
Läs mer...
|
|
1810 -
1810 års riksdag
|
|
 Det stånd, vars sammansättning och verksamhetsformer först organiserades, var adeln - genom 1626 års riddarhusordning. Den upprätthöll skyldigheten för varje adelsman att infinna sig vid riksdagarna, vilken skyldighet adeln 1597-1602 periodvis lyckats få utbytt mot sändande av representanter, men i överläggningar och beslut på Riddarhuset skulle endast en av var släkt vald huvudman få delta. Högadeln tillförsäkrades ett övervägande inflytande genom omröstning klassvis, och ordförande, den så kallade lantmarskalken, skulle kungen tillsätta.
|
|
Läs mer...
|
|
|
|
|
|
|
Sida 1 av 2 |
